IM ABOUT TO DRESS UP
Jag fick i förra veckan ett erbjudande från skolan. En composer ringde och sökte trummis för ett electropop-projekt. De frågade ifall jag kanske var intresserad. Absolut. Jag som under en längre tid törstat efter att ingå i ett helhjärtat musikprojekt. Blev såklart mycket glad. Mannen ringde. Vi bestämde att ses.
Och nu efter mötet med honom. Så känner jag att ja - mina drömmar blir till verklighet. Denna man är inte bara tokigt talangfull, lärare, artist och smart - utan också snygg/vacker som få. Så väl på mötet med denna composer så går det fint. Vi har samma referenser inom musik och hans livsåskådning är klockren. Och jag lämnar mötet som en förälskad tonårstjej. Med ett trumjobb. En ny kompis. Och en framtid i London under våren som kommer innebära spelningar, möten med spännande musiker och nya utmaningar.
Och nu börjar snart tredje terminen. Den är crowded med jazz. Åh. Hela hösten och vintern kommer vara täckt av musik, musik och mer musik. Happiness.
Och på onsdag har denna man (tänker inte avslöja honom riktigt än.. ni får vänta med att gå heta på google) bjudit med mig på en privatfest som ska äga rum i ett hus i centrala London. Och värden är Gossips- sångerskans stylist. Det kommer bli så intressant.
Det finns nog mycket i ordspråket "allt är möjligt"- ändå.
Ta hand om er.
Lots of Love,
Tess
Och nu efter mötet med honom. Så känner jag att ja - mina drömmar blir till verklighet. Denna man är inte bara tokigt talangfull, lärare, artist och smart - utan också snygg/vacker som få. Så väl på mötet med denna composer så går det fint. Vi har samma referenser inom musik och hans livsåskådning är klockren. Och jag lämnar mötet som en förälskad tonårstjej. Med ett trumjobb. En ny kompis. Och en framtid i London under våren som kommer innebära spelningar, möten med spännande musiker och nya utmaningar.
Och nu börjar snart tredje terminen. Den är crowded med jazz. Åh. Hela hösten och vintern kommer vara täckt av musik, musik och mer musik. Happiness.
Och på onsdag har denna man (tänker inte avslöja honom riktigt än.. ni får vänta med att gå heta på google) bjudit med mig på en privatfest som ska äga rum i ett hus i centrala London. Och värden är Gossips- sångerskans stylist. Det kommer bli så intressant.
Det finns nog mycket i ordspråket "allt är möjligt"- ändå.
Ta hand om er.
Lots of Love,
Tess
IM IN LOVE
OCH DET ÄR INTE EN SPECIFIK PERSON JAG SYFTAR PÅ NU NÄR JAG SKRIVER DET..
UTAN DET ÄR I EN FAMILJ.
EN FAMILJ DÄR ENGAGEMANG, RATIONELLT TÄNKANDE, PROBLEMLÖSNING, LIVSMOD, DANS, MAT, FEMINISM, MILJÖ OCH HANDLINGSKRAFT ÄR VÄLDIGT FRAMTRÄDANDE. EN FAMILJ SOM INSPIRERAT MIG TILL TUSEN OCH SKÄNKT MIG EN VÄN SOM FÖR MIG ÄR OVÄRDERLIG. EN VÄN FÖR LIVET SOM VI SÄGER NI VET. MEN SÅ SANT DENNA GÅNG.
SÅ JA, JAG ERKÄNNER. JAG ÄR FAMILJKÄR. KÄR I EN FAMILJ. KALLA DET DEN NYA KÄRLEKEN OM NI VILL. FÖR MIG HAR DET DÅ ALDRIG HÄNT TIDIGARE. DET ÄR MED ETT LEENDE I TANKEN SOM JAG SKRIVER ATT...
FAMILJEN LUNDÉN... - FLER SKULLE VARA SOM ER. TACK FÖR ATT NI FINNS.
- KEEP UP THE GOOD WORK!
LOTS OF LOVE,
TESS
UTAN DET ÄR I EN FAMILJ.
EN FAMILJ DÄR ENGAGEMANG, RATIONELLT TÄNKANDE, PROBLEMLÖSNING, LIVSMOD, DANS, MAT, FEMINISM, MILJÖ OCH HANDLINGSKRAFT ÄR VÄLDIGT FRAMTRÄDANDE. EN FAMILJ SOM INSPIRERAT MIG TILL TUSEN OCH SKÄNKT MIG EN VÄN SOM FÖR MIG ÄR OVÄRDERLIG. EN VÄN FÖR LIVET SOM VI SÄGER NI VET. MEN SÅ SANT DENNA GÅNG.
SÅ JA, JAG ERKÄNNER. JAG ÄR FAMILJKÄR. KÄR I EN FAMILJ. KALLA DET DEN NYA KÄRLEKEN OM NI VILL. FÖR MIG HAR DET DÅ ALDRIG HÄNT TIDIGARE. DET ÄR MED ETT LEENDE I TANKEN SOM JAG SKRIVER ATT...
FAMILJEN LUNDÉN... - FLER SKULLE VARA SOM ER. TACK FÖR ATT NI FINNS.
- KEEP UP THE GOOD WORK!
LOTS OF LOVE,
TESS
THE REAL DEAL
Relationer.
Okej. En vän. En vän har ett intresse utan baktankar. En vän unnar en utan avundsjuka. En vän värderar realationen och vårdar. En vän tar en inte för givet.
Äkta vänskap kräver att de inblandade värderar sig själva, respekterar sig själva och älskar sig själva. Annars kommer denne vän inte kunna göra detsamma i relationen. Jag har tidigare i mitt liv inte varit en äkta vän. Jag har tidigare i mitt liv varit i dåligt förhållande till mig själv, mitt tillstånd har varit "sjukt" och det är först nu jag kan skaffa mig riktiga vänner. Sådana som vill förstå, lyssna och respekterar mig - och låter mig vara precis som den jag är. Att jag duger precis såhär. Inga roller. Inga charader. Inga clownerier. Det är också först nu jag kan vara den vän jag vet att jag är.
Det är med besvikelse jag inser att de flesta jag sett som vänner tidigare faktiskt inte bryr sig det minsta i mig. Det är de som fortsatt att kontinuerligt hört av sig sedan jag flyttade till London som jag ser som vänner. Det är de som talar till mig på ett språk som är begripligt. De som peppar mig och frågar hur det går här i vardagen trots mina besvär, de som råder och själva vill höra av mina råd. De jag ger hjärtat till är de jag får hjärta av. Och de är många färre än jag tidigare trott. Men nu ser jag klart och jag har växt mig större och starkare och vill gå vidare. Det faller sig märkligt hur vi umgås - sedan inte och sedan är det helt tyst? Nej. Det är inte min visa. Tystnad. Jag värderar relationer till andra mycket mycket högre än så. Av respekt för mig själv, för den tid, för den andres tid, känslor etc så förtjänar ju relationen ett avslutande. Eller mer en bestämmelse. Så varför håller så många käften? Varför gör ni det? Jag kommer bryta tystnaden. Kanske inte idag. Och nej, kanske inte i morgon - har ju exam week. Men det kommer.
Jag har här lärt mig vad vänskap innebär. Nu finns det många inspirerande, starka, positiva, varma mänskor som väntar...
Det ska kännas bra i magen av att tänka på en vän.
If it doesnt - its not worth it.
Okej. En vän. En vän har ett intresse utan baktankar. En vän unnar en utan avundsjuka. En vän värderar realationen och vårdar. En vän tar en inte för givet.
Äkta vänskap kräver att de inblandade värderar sig själva, respekterar sig själva och älskar sig själva. Annars kommer denne vän inte kunna göra detsamma i relationen. Jag har tidigare i mitt liv inte varit en äkta vän. Jag har tidigare i mitt liv varit i dåligt förhållande till mig själv, mitt tillstånd har varit "sjukt" och det är först nu jag kan skaffa mig riktiga vänner. Sådana som vill förstå, lyssna och respekterar mig - och låter mig vara precis som den jag är. Att jag duger precis såhär. Inga roller. Inga charader. Inga clownerier. Det är också först nu jag kan vara den vän jag vet att jag är.
Det är med besvikelse jag inser att de flesta jag sett som vänner tidigare faktiskt inte bryr sig det minsta i mig. Det är de som fortsatt att kontinuerligt hört av sig sedan jag flyttade till London som jag ser som vänner. Det är de som talar till mig på ett språk som är begripligt. De som peppar mig och frågar hur det går här i vardagen trots mina besvär, de som råder och själva vill höra av mina råd. De jag ger hjärtat till är de jag får hjärta av. Och de är många färre än jag tidigare trott. Men nu ser jag klart och jag har växt mig större och starkare och vill gå vidare. Det faller sig märkligt hur vi umgås - sedan inte och sedan är det helt tyst? Nej. Det är inte min visa. Tystnad. Jag värderar relationer till andra mycket mycket högre än så. Av respekt för mig själv, för den tid, för den andres tid, känslor etc så förtjänar ju relationen ett avslutande. Eller mer en bestämmelse. Så varför håller så många käften? Varför gör ni det? Jag kommer bryta tystnaden. Kanske inte idag. Och nej, kanske inte i morgon - har ju exam week. Men det kommer.
Jag har här lärt mig vad vänskap innebär. Nu finns det många inspirerande, starka, positiva, varma mänskor som väntar...
Det ska kännas bra i magen av att tänka på en vän.
If it doesnt - its not worth it.
