sixteenmapleavenue

Jag förundras alltid över samma saker när någonting tar slut.. Eller får en helt annan vändning eller vad det än nu kan vara.

Och varenda gång är det precis lika nödvändigt att bearbeta, filosofera och fundera ordentligt.. Trots att jag ofta kommer fram till samma saker som tidigare gånger, behöver jag den tiden och det utrymmet.



Jag låg i parken och tittade upp mot solen.. Den är sällsynt och därför riktigt uppskattad då den kommer till London.. Mitt sällskap fotade jag inte. De gjorde mest ljud, alltså sjöng och så skrattade dem en hel del. Men alltihopa är ju ändå vibrationer så vad spelar det för roll att skilja på't. Men det var en fin stund och jag smålog..



Jag var iväg och handlade. Bakom mina solglasögon. Bland asfalten. Och de röda bussarna. London har blitt min stad.